cket samma paragraf att avkastningen avenskild egendom är giftorättsgods.Enligt Teleman är det sällan makar avtalar om surrogat i äktenskapsförord. Detär heller inte vanligt att givare och testatorer förordnar något om klassificeringenav surrogat.8 Att varken makar, testatorer eller gåvogivare föreskriver något omsurrogation genom den rättshandling där egendomen gjordes till enskild kan ledaproblem i det praktiska rättslivet gällande surrogationsregeln och desspresumtion.9 Det kan enligt Tottie och Teleman ibland vara relativt enkelt attavgöra när egendom trätt i stället för annan så att egendomen övertar dennaskaraktär av enskild, som exempel ges vid rena omplaceringar eller närförsäkringsersättning just betalats ut. När sambandet mellan den enskildaegendomen och surrogatet kan ifrågasättas blir det dock svårare att bedöma omegendom trätt i stället för annan egendom. Frågan om surrogation har avgjorts ipraxis genom NJA 1978 s. 526 och NJA 1995 s. 577 där HD kan sägas ha varitrelativt liberal med att ge den nya egendomen karaktären av enskild när värdet avden nya egendomen överstigit den ursprungliga egendomen.10 Rättsläget kan viden första anblick framstå som relativt klart men med små variationer kan det blibetydligt mer svårbedömt i det enskilda fallet. Under de praktikperioder jag haftpå olika advokatbyråer under studietiden har frågan om surrogation varit ettproblem vid flera bodelningar och detta har gjort mig intresserad av ämnet. Denhär uppsatsen kommer handla om presumtionsreglerna gällande surrogat ochavkastning av enskild egendom i äktenskapsbalken och hur reglerna kan leda tillöverraskande konsekvenser för den ena eller för båda makar vid en bodelning.8 Teleman, Bodelning s. 69.9 Jfr Teleman, Bodelning, s. 69.10 Tottie Teleman, kommentartill 7 kap. 2 1 st. 6 p. �ktB.71.2 Syfte, frågeställningar och avgränsningarSyftet med den här uppsatsen är att undersöka och utr

avbostadens värde.71 Det är inte längre möjligt att köpa en fastighet med en så litenkontantinsats som 5 procent. Det medför att frågeställningen som Vängby hadekring vid vilken gräns en konstansinsats kan medföra att hela fastigheten blirenskild egendom blir mindre relevant i dag. Betalas hela kontantinsatsen på 15procent med enskild egendom är det enligt gällande praxis tydligt att helaegendomen blir enskild, om det inte finns någon annan omständighet sommotsäger det.72 Det kan dock ifrågasättas, i likhet med Vängbys resonemang, omdet är rimligt att en kontantinsats som betalas med medel som är enskilda bör ledatill att en hel tomträtt eller fastighet blir enskild egendom. Vängby har även enviktig poäng gällande makarnas avtalsfrihet, i många fall är det kanske bättre attmakar själva förordnar om den enskilda egendomens surrogat genom äktenskapsförord än att det som i detta rättsfall dyker upp som en överraskning vid bodelning.3.2 NJA 1995 s. 577 Halva kontantinsatsen som var enskildegendom3.2.1 Beskrivning av omständigheterna och domskälenDet andra rättsfallet som är relevant för ämnet surrogation är NJA 1995 s. 577vilket gällde frågan om hela den ena makens hälftenandel i en fastighet eller endasten del av den trätt i stället för egendom som varit dennes enskilda. Makens enskildaegendom var ursprungligen en summa pengar som denna ärvt av sin far medföreskrift att den skulle utgöra dennas enskild egendom. Makarna hade ett inbördestestamente som HD fann inte vara avgörande för frågan eftersom de saknat7172FFFS 2016:33 s. 2.Jfr NJA 1978 s. 526 relationen mellan kontantinsats och lånet ansågs normal.30möjlighet att lagligen genom testamentet ändra egendomens karaktär av enskildegendom eller giftorättsgods.Makarna köpte år 1965 gemensamt en fastighet i Göteborg för 250 000 kr.Betalningen gjordes med 50 000 kr i kontantbelopp och resterande 200 000 kr medlånade medel. Av

n gräns en konstansinsats kan medföra att hela fastigheten blirenskild egendom blir mindre relevant i dag. Betalas hela kontantinsatsen på 15procent med enskild egendom är det enligt gällande praxis tydligt att helaegendomen blir enskild, om det inte finns någon annan omständighet sommotsäger det.72 Det kan dock ifrågasättas, i likhet med Vängbys resonemang, omdet är rimligt att en kontantinsats som betalas med medel som är enskilda bör ledatill att en hel tomträtt eller fastighet blir enskild egendom. Vängby har även enviktig poäng gällande makarnas avtalsfrihet, i många fall är det kanske bättre attmakar själva förordnar om den enskilda egendomens surrogat genom äktenskapsförord än att det som i detta rättsfall dyker upp som en överraskning vid bodelning.3.2 NJA 1995 s. 577 Halva kontantinsatsen som var enskildegendom3.2.1 Beskrivning av omständigheterna och domskälenDet andra rättsfallet som är relevant för ämnet surrogation är NJA 1995 s. 577vilket gällde frågan om hela den ena makens hälftenandel i en fastighet eller endasten del av den trätt i stället för egendom som varit dennes enskilda. Makens enskildaegendom var ursprungligen en summa pengar som denna ärvt av sin far medföreskrift att den skulle utgöra dennas enskild egendom. Makarna hade ett inbördestestamente som HD fann inte vara avgörande för frågan eftersom de saknat7172FFFS 2016:33 s. 2.Jfr NJA 1978 s. 526 relationen mellan kontantinsats och lånet ansågs normal.30möjlighet att lagligen genom testamentet ändra egendomens karaktär av enskildegendom eller giftorättsgods.Makarna köpte år 1965 gemensamt en fastighet i Göteborg för 250 000 kr.Betalningen gjordes med 50 000 kr i kontantbelopp och resterande 200 000 kr medlånade medel. Av kontantbeloppet betalade ena maken hälften, alltså 25 000 kr,med pengar som utgjorde enskild egendom genom arv efter sin far. Makarna varsolidariskt ansvariga för lånen som upptagits i

summan som trädde i ställetför den ena makens andel i fastigheten skulle utgöra dennas enskilda egendom.Som nämnts ovan utgjorde beloppet som betalades kontant vid köpet av denobebyggda fastigheten i Sigtuna endast marken och huset på fastigheten uppfördesmed lånade medel. HD gjorde bedömningen att det i detta fall var naturligt att31betrakta köpet av fastigheten och byggandet av huset som två led i ett och sammaförvärv med syftet att ge makarna en ny bostad. HD jämför vidare andelarna i 1978års rättsfall med andelarna i förevarande mål. Den totala kostnaden för ena makenshälftendel i fastigheten, 210 000 kr, varav denna betalade 60 000 kr kontant,betydde att kontantdelen var större i detta fall jämfört med 1978 års rättsfall.Makens andel i fastigheten i Sigtuna ansågs därför ha trätt i stället för annanenskild egendom och HD slog fast att hela makens hälftenandel i fastigheten skulleutgöra dennes enskilda egendom.3.2.2 ReflektionerI NJA 1995 s. 577 angav HD att tillräckligt samband förelåg mellan denursprungliga egendomen och den senare förvärvade när den ursprungligaegendomen såldes och det för pengarna köptes en obebyggd fastighet. Helamakens del av fastigheten, när den senare bebyggts, ansågs som enskild eftersomåtgärderna bedömdes utgöra två led i en surrogation.73 Vid försäljningen avfastigheten i Göteborg fick makarna ut mer pengar än vad som användes somkontantbetalning för den obebyggda fastigheten i Sigtuna. Det innebar att 45 000kronor som ansågs vara enskild egendom användes i husbygget vilket kan hapåverkat domstolens bedömning till att den ena makens del i fastigheten utgjordeenskild egendom.Det är enligt min uppfattning inte självklart att hela fastigheten skulle anses varaenskild om det inte funnits en avsikt att bebygga fastigheten redan vid förvärvet avden. Låt säga att makar köper en obebyggd fastighet, kanske som en investeringoch efter 20 år beslutar sig för att

.I detta fall innebar det att den ena makens hälftenandel i fastigheten skulleutgöra dennas enskilda egendom och den andra makens hälftenandel i fastighetenutgjorde giftorättsgods. I praktiken fick därmed den maken som ägde sinhälftenandel som enskild egendom vara med och dela på den andra makenshälftenandel eftersom den delen utgjorde giftorättsgods. Frågan om det ledde tillett tillfredställande resultat för båda makar tycker jag kvarstår. Jämkningsregeln i12 kap. 1 �ktB kan aldrig medföra att en make får mer av den andra makensegendom än vid en likadelning.74 Jämkningsregeln kan med andra ord baraanvändas till fördel för den maken som har mest i bodelningen. Det är troligt attden ena maken i det här fallet kände sig förfördelad. Förutsebarheten för makarnahur utgången vid bodelningen skulle bli kan också ifrågasättas.3.3 Sammanfattande reflektionerJag instämmer med Teleman att följande kriterier framgår genom NJA 1978 s. 526och NJA 1995 s. 577 för att surrogation ska anses föreligga. För att den egendomsom trätt i stället för den ursprungliga enskilda egendomen också ska klassificerassom enskild, krävs för det första att surrogatet ska förvärvas av enbart den enamaken med eget betalningsansvar. För det andra måste surrogatet utgörasärskiljbar egendom. Egendomen får inte utgöra tillbehör 75 till annan egendomsom är giftorättsgods. För det tredje krävs att betalningsmedlens inbördesförhållande är normal, till exempel förhållandet mellan kontantinsats och7475Jfr Lindell Hall, kommentar till 12 kap. 1 �ktB.Ett exempel på tillbehör är byggnad på ofri grund.33upptagande av lån. Det är dock inte otänkbart att surrogatet kan utgöra en andel iså kallad blandad egendom. 76Enligt Tottie och Teleman har man enligt praxis varit relativt liberal med att geden nya egendomen karaktären av enskild, när värdet av den nya egendomenöverstigit den egendom som ersatts. 77 I NJA

trätt i stället för den ursprungliga enskilda egendomen också ska klassificerassom enskild, krävs för det första att surrogatet ska förvärvas av enbart den enamaken med eget betalningsansvar. För det andra måste surrogatet utgörasärskiljbar egendom. Egendomen får inte utgöra tillbehör 75 till annan egendomsom är giftorättsgods. För det tredje krävs att betalningsmedlens inbördesförhållande är normal, till exempel förhållandet mellan kontantinsats och7475Jfr Lindell Hall, kommentar till 12 kap. 1 �ktB.Ett exempel på tillbehör är byggnad på ofri grund.33upptagande av lån. Det är dock inte otänkbart att surrogatet kan utgöra en andel iså kallad blandad egendom. 76Enligt Tottie och Teleman har man enligt praxis varit relativt liberal med att geden nya egendomen karaktären av enskild, när värdet av den nya egendomenöverstigit den egendom som ersatts. 77 I NJA 1978 s. 526 var kontantinsatsen 14procent av köpeskillingen och i NJA 1995 s. 577 var kontantinsatsen 28 procent.Hur stor andel som kontantinsatsen består av har enligt ovan genomgången praxisvisat sig ha mindre betydelse. Det avgörande är om hela kontantinsatsen betalatsmed enskild egendom.Enligt Agell och Brattström kan det vara tveksamt om nyförvärvad egendomska ses som enskild enligt surrogationsregeln om den förvärvats genom en mindreinsats av enskild egendom tillsammans med upptagandet av ett större lån somförutsätts betalas med löpande giftorättsintäkter. Hela den nyförvärvadeegendomen har, enligt ovan genomgången praxis, ansetts vara makens enskildaom hela kontantinsatsen för ett förvärv skett med enskild egendom. 78 I NJA 1995s. 577 ansågs hela makens hälftenandel vara enskild egendom.Det kan enligt min uppfattning, genom dessa två rättsfall konstateras vad somgäller i just dessa situationer. Men med små variationer kan frågan om surrogationbli mer svårbedömd och rättsläget är inte helt klart i flera olika fal

ch delvis enskild egendom, om den förvärvats för medel avbåda slagen. Insatsen av vardera egendomsslagen måste vara av någon betydenhetoch uppdelning på kvotdelar behöver vara möjlig för att en egendom ska kunna fåblandad karaktär. 90Det är möjligt för makar att med rättslig verkan upprätta ett äktenskapsförordmed överenskommelse att en viss andel i en makes tillgång ska utgöra så kalladblandad egendom. 91 Makar har inte rätt att i äktenskapsförord förordna att varkenviss andel av deras samlade förmögenhet eller en andel i den ena makensförmögenhet ska utgöra enskild egendom. Detsamma borde även gälla att enmakes förmögenhet till ett visst värde ska utgöra enskild egendom. 92 Detta berorpå det så kallade specifikationskravet som innebär att det i ett äktenskapsförord8889909192Agell Brattström, s. 109.Teleman, �ktenskapsförord, s. 63.Agell Brattström, s. 108.Teleman, �ktenskapsförord, s. 39, Wallin, s. 50 och Jfr NJA 1995 s. 577.Jfr Brattström, s. 140 Teleman, �ktenskapsförord, s. 42.39måste kunna ställas krav på en viss klarhet och individualisering för att makarnaska kunna överblicka och förutse konsekvenserna av äktenskapsförordet. 934.3 VederlagsreglerEnligt GB var makar under äktenskapet skyldiga att vårda sitt giftorättsgods så attdet inte otillbörligt minskades till den andra makens nackdel. Om en makeåsidosatte den så kallade vårdnadsplikten kunde maken bli skyldig att utgevederlag till den andra maken vid en bodelning. På detta sätt skulle denekonomiska balansen mellan parterna återställas.94 De allmänna vederlagsreglernatogs dock bort vid införandet av �ktB. 95 Enligt 9 kap. 3 �ktB har dock varderamake redovisningsplikt från talan om äktenskapsskillnad väcks tills dess attbodelning förrättas. Redovisningsplikten är motiverad utifrån de bodelningsanspråk som den andra maken kan ha och skyldigheten omfattar inte baraegendomen som fanns vid tidp

innehar 500 aktier iSandvik som enskild egendom på ett investeringssparkonto. När avkastningkommer in på kontot köper maken fler aktier i Sandvik. Efter några år med uppoch nedgångar på börsen har maken 700 aktier. Om makarna inte förordnat någotom avkastningen äktenskapsförordet, presumeras den bli giftorättsgods enligt 7kap. 2 2 st. �ktB. Kan aktiekontot då anses ha blandad karaktär eller blir det ensammanblandning av dels enskild egendom, dels giftorättsgods. Det blir enbevisfråga om den make som påstår att egendomen till sin helhet ska utgöra enskildegendom kan visa detta. Det borde vara svart att särskilja de 500 aktier somutgjorde enskild egendom i äktenskapsförordet med de 200 som köpts föravkastningen.I denna del kan också nämnas regleringen i 12 kap. 2 1 st. FBL som föreskriveratt en fastighet som ägs av någon som är gift och är dennes giftorättsgods inte får101Teleman, �ktenskapsförord, s. 39, Wallin, s. 50 och Jfr NJA 1995 s. 577.42sammanläggas med en fastighet som är samma makes enskilda egendom. Om enmake vill genomföra sammanläggning av två fastigheter som den ena ägs somenskild egendom och den andra som giftorättsgods måste egendomsordningenförst ändras genom ett äktenskapsförord. Här kan observeras att det alltså inte gåratt sammanlägga två fastigheter om den ena fastigheten är enskild egendom tillföljd av villkor vid gåva eller testamente.102 Regeln förhindrar alltså attgiftorättsgods blandas med enskild egendom till följd av en sammanläggning avfastigheter, vilket är bra eftersom det ger en praktisk tydlighet för makarna. Någonmotsvarande regel vid förvärv av fastigheter generellt bör vara svår att genomföra,bland annat med hänsyn till makars avtalsfrihet.5 Komparation med andra nordiskarättsordningar5.1 Strävan efter rättslikhetFör att få en till dimension på de rättsregler och den praxis som presenterats hittillsi uppsatsen gällande enskil

iltigt mellan parterna.Vid bodelning är dock lagreglerna om bland annat hälftendelning, skuldavräkningoch vederlag dock dispositiva. Makar kan med andra ord enas om en annan delningmed full rättsverkan. Om �ktB regler inte följs kan det däremot i vissa fall innebäranegativa konsekvenser såsom problem med ansökan om lagfart vid enfastighetsförsäljning eller ansvar mot en makes borgenärer. 150Syftet med den här uppsatsen har varit att utreda förutsättningarna försurrogation. Den första delen i frågan om surrogation kan anses föreligga blirtolkningen av den rättshandling som gjort egendomen till enskild. När ingenledning kan ges genom äktenskapsförordet, gåvohandlingen eller testamentetpresumeras egendomen vara enskild enligt 7 kap. 2 1 st. 6 p. �ktB. Det är sedanupp till den part som påstår att surrogation föreligger att bevisa detta. Genompresumtionen om surrogation i 7 kap. 2 1 st. 6 p. �ktB och genomgången praxisi NJA 1978 s. 526 och NJA 1995 s. 577 kan man enligt min uppfattning relativttydligt se vilka krav som finns uppställda för att surrogation ska vara för handen.Telemans uppräkning är enligt min mening en bra utgångspunkt. För det första,som tagits upp ovan i kapitel 2, ska surrogatet förvärvas av enbart den ena makensom ska ha eget ansvar för betalningen. För det andra ska surrogatet utgöra enegendom som är särskiljbar och som inte utgör tillbehör till eller beståndsdel iegendom som är giftorättsgods. För det tredje ska betalningsmedlens inbördesförhållande vara det vedertagna, exempelvis förhållandet mellan kontantinsats ochupptagande av lån vid köp av fastighet. Surrogatet kan dock utgöra en andel såsom150Teleman, Bodelning s. 49 f.57enskild egendom av en gemensam egendom med den andra maken eller tredje manmedan resterande del utgör giftorättsgods. 151Den ena frågeställningen i syftet med uppsatsen, hur presumtionsregeln omsurrogation i �ktB tillämpas och hur pres

lbehör till eller beståndsdel iegendom som är giftorättsgods. För det tredje ska betalningsmedlens inbördesförhållande vara det vedertagna, exempelvis förhållandet mellan kontantinsats ochupptagande av lån vid köp av fastighet. Surrogatet kan dock utgöra en andel såsom150Teleman, Bodelning s. 49 f.57enskild egendom av en gemensam egendom med den andra maken eller tredje manmedan resterande del utgör giftorättsgods. 151Den ena frågeställningen i syftet med uppsatsen, hur presumtionsregeln omsurrogation i �ktB tillämpas och hur presumtionen bryts, kan sålunda sägas varabesvarad. I det enskilda fallet kan dock frågan om presumtionen om att surrogatetska anses vara enskild egendom bli betydligt mer svårbedömd även om dessauppställda förutsättningar ger viss vägledning. Härefter följer därför två typfallsom enligt min uppfattning är oklara.6.2 Några typfall som är oklara6.2.1 Fall 1 SammanblandningI ovan refererade rättsfall NJA 1995 s. 577 ansågs den ena makens hälftenandel ien fastighet vara den makens enskilda egendom genom surrogation. Makarna hadeköpt en obebyggd fastighet som de senare byggde ett bostadshus på med hjälp avgiftorättsgods. Halva kontantinsatsen hade den ena maken betalat med sin enskildaegendom varför hela den makens hälftenandel ansågs vara dennas enskildaegendom. Om vi tänker oss ett motsvarande fall där den ena av makarna betalarhalva sin del av kontantinsatsen med enskild egendom och halva sin del medgiftorättsgods blir frågan om den fastigheten kan utgöra enskild egendom tillmotsvarande en fjärdedel av det totala värdet. I dagens läge med de högafastighetspriserna på flera orter i Sverige kan frågan om surrogation föreligger ellerinte därför utgöra en betydande skillnad vid en bodelning. Som tagits upp ovan ärdet enligt svensk rätt möjligt att dela upp egendom i dels enskild, delsgiftorättsgods. Rättsläget är dock oklart om proportionen mellan enskild e

�gs vara dennas enskildaegendom. Om vi tänker oss ett motsvarande fall där den ena av makarna betalarhalva sin del av kontantinsatsen med enskild egendom och halva sin del medgiftorättsgods blir frågan om den fastigheten kan utgöra enskild egendom tillmotsvarande en fjärdedel av det totala värdet. I dagens läge med de högafastighetspriserna på flera orter i Sverige kan frågan om surrogation föreligger ellerinte därför utgöra en betydande skillnad vid en bodelning. Som tagits upp ovan ärdet enligt svensk rätt möjligt att dela upp egendom i dels enskild, delsgiftorättsgods. Rättsläget är dock oklart om proportionen mellan enskild egendomoch giftorättsgods vid förvärv av en ny tillgång blir annan än hälften/hälften, vilketockså är beroende av storleken på insatserna vid egendomsförvärvet. 152151152Teleman, Bodelning, s. 71.Jfr Teleman, s. 70.586.2.2 Fall 2 Enskild obebyggd fastighet där ett hus uppförs som ärgiftorättsgodsI NJA 1995 s. 577 köpte som sagt makarna en obebyggd fastighet som de byggdeett bostadshus på. HD anförde att kontantinsatsen som betalades kontant vid köpetutgjorde endast marken och huset på fastigheten uppfördes med lånade medel. HDgjorde bedömningen att det i detta fall var naturligt att betrakta köpet av fastighetenoch byggandet av huset som två led i ett och samma förvärv med syftet att gemakarna en ny bostad. Det fanns även pengar kvar från försäljningen av den förstafastigheten när den obebyggda fastigheten köptes. De pengar som blev överanvändes till att bygga huset vilket bör haft betydelse för HD:s bedömning. Om vii ett annat fall tänker oss att fastigheten som utgör enskild egendom genomsurrogation i stället är en fastighet med en liten sommarstuga som nyttjas avmakarna och efter 20 år bestämmer sig makarna för att riva sommarstugan ochbygga en permanentbostad genom lånade medel. Då uppkommer frågan vilkenavsikt som fanns vid förvärvet. �r de

tt rabatterat pris innan de kommer ut på öppna marknaden.Om en make innehar 100 aktier i ett visst bolag som enskild egendom och sedanköper fler aktier i samma bolag kan det bli svårt att särskilja vilka aktier som ärenskild egendom och vilka som har karaktären av giftorättsgods. I förarbetena till�ktB gavs också som exempel en försäljning av en jordbruksfastighet där det iköpeskillingen kan ingå ersättning för växande skog vilket egentligen äravkastning som delvis belöpt under tiden fastigheten var i makens ägor.Skattemässiga överväganden kan i exempel som detta avgöra hur stor andel somanges som avkastning i köpehandlingen. 153 Makars avtalsfrihet får inte glömmas153Jfr SOU 1981:85 s. 368.60bort i detta sammanhang men det kanske skulle ge makar en bättre förutsebarhetinför en bodelning om även avkastningen av enskild egendom presumerades blienskild. Eller så skulle en ändring, tvärtom, leda till fler fall som NJA 1978 s. 526och NJA 1995 s. 577.Gällande hur blandad egendom eller sammanblandning kan förhålla sig tillsurrogation blir det klassiska juristsvaret det beror på. Enligt Agell ochBrattström, bland andra, finns ingen tydlig gräns för när egendom kan utgöra delvisenskild egendom, delvis giftorättsgods. En förutsättning är dock att en uppdelningpå kvotdelar är möjlig. Rättsläget är dock inte helt klart.154 För att det i stället skabli en sammanblandning av egendom där egendomen till sin helhet blir antingenenskild egendom eller giftorättsgods ska det ena egendomsslaget vara tydligtdominerande vid förvärvet.155 Min slutsats i denna del blir att det även i dessa fallytterst blir en bedömning i det enskilda fallet. Genom NJA 1992 s. 773 kan i vartfall konstateras att om man inte vill att pengamedel som är enskild egendom skasammanblandas med giftorättsgods är det viktigt att kontot medlen finns på inteanvänds för löpande in- och utbetalningar så att egendomsslagen samman

ktenskapsförordet kan därför också bli svår. Tolkningenav presumtionsregeln gällande surrogation kan i sig vara relativt enkel. Det är lätt156157158159160Jfr kap. 5.6 ovan.Ownershift rapport, s. 18.Ownershift rapport, s. 4.Prop. 1986/87:1 s. 39.Teleman, �ktenskapsförord, s. 64.62att förstå principen. Om en make äger en segelbåt som enskild egendom och sedansäljer båten och köper en husvagn, blir i stället husvagnen enskild egendom.Reglerna bör kunna förstås av var och en men det kan bli desto svårare att bevisaatt surrogation föreligger. Särskilt om det gått lång tid sedan segelbåten som ärvdesbyttes ut mot en husvagn som sedan byttes ut mot en sommarstuga. I många fallkanske makar blir nöjda med uppdelningen vid en bodelning men i många fall kanen make säkerligen känna sig förfördelad och uppdelningen kan kännasslumpartad.Det är enligt min mening därför inte självklart att den praxis som finns genomNJA 1978 s. 526 och NJA 1995 s. 577 gällande surrogation ska vara skriven i sten.Tottie och Teleman har angett att praxis varit relativt liberal med att ge surrogatetkaraktären av enskild egendom. 161 Jag instämmer i den bedömningen. Med dagensfortsatt stigande fastighetspriser är det kanske inte rimligt att enskild egendom kanbytas ut mot en kontantinsats på 15 procent och därmed leda till att en hel fastighetutgör enskild egendom. Särskilt om räntor och amorteringar på fastigheten betalasmed giftorättsgods. �r fastigheten sedan skuldfri vid en framtida bodelning är detkanske inte rimligt att hela fastigheten ska karaktäriseras som enskild egendom.Frågan om detta leder till ett förutsebart och tillfredställande bodelningsresultat förvardera maken tycker jag kvarstår.Frågan hur sammanblandning ska bedömas kan förhoppningsvis bli tydligare iframtiden. HD har nyligen meddelat prövningstillstånd i två frågor i ett målgällande klander av bodelning. Den ena frågan gäller om enskild

Författarna 2016.Munck, N. Taks�e-Jensen, F., S�reje : nye s�rejeformer og deres betydningved generations- skifte. GadJura, 1996.Teleman, �, Bodelning Under äktenskap och vid skilsmässa, uppl 6:1,Författaren och Wolters Kluwer Sverige AB, 2016.Teleman, �, �ktenskapsförord, uppl 4:1, Författaren och Norstedts Juridik AB,2020.Tottie, L. Teleman, �, �ktenskapsbalken. En kommentar, JUNO Version 4,Norstedts Juridik AB, 2020.Valguarnera, F, Komparativ metod, 2 uppl, I: Juridisk metodlära, Nääv, MZamboni, M, Studentlitteratur, 2018.Valguarnera, F, Ownershift rapport, Vem äger marken du går på 2021.https://www.ownershift.se/report (Hämtad 2022-03-19).66Walin, G, Separationsrätt, P A Norstedt Söners förlag, Studentlitteratur AB,1975.Wallin, G, Om avtal mellan makar, Gleerups, 1969.RättsfallSvenska domstolar i kronologisk ordningRH 1994:48NJA 1978 s. 526NJA 1980 s. 705NJA 1981 s. 693NJA 1987 s. 815NJA 1992 s. 163NJA 1992 s. 773NJA 1995 s. 577NJA 2002 s. 3NJA 2005 s. 420NJA 2008 s. 457NJA 2008 s. 826NJA 2008 s. 1053NJA 2017 s. 168NJA 2019 s. 23Svea hovrätts dom 2021-09-30 i mål T8979-19Norska domstolarRG 1997 s. 462Danska domstolarUfR 1988.462 H67